söndag 4 november 2007

Valobservatörer i Ryssland

Jag tycker inte att Rysslands beslut att bara tillåta 70 valobservatörer är ett hot mot demokratin som den ser ut i Ryssland. Ryssland är ett kvartsdemokratiskt land, men i dagsläget har de styrande heller inget att frukta av folkopinionen vid ett val. Missförstå mig inte, det är bra med valobservatörer, men inte så mycket i dagsläget som vid framtida val när opinionen kanske har svängt. Anledningen till att de ansvariga i Ryssland begränsar antalet utländska valobservatörer idag, är någon annan än att de är rädda att åka ut i kylan. Man kan inte bortse från de socioetnologiska karaktärsdragen hos befolkningen i Ryssland (eller i något land). Putin är inte ensam skyldig till alla dessa mord, fängslanden och landsförvisningar på dissidenter och journalister. Att behandla Putin som den enda tuppen i hönshuset vore ett misstag. Både Putin och hans styrande samt valarbetare, är på sitt sätt alla skyldiga till eventuella övertramp. Putin gör sig nog inte skyldig till övertramp på demokratin i valstationer och vid valräkningen, antagligen, men väl i den övergripande policyn att inte alla tillåts tala högt ur skägget, och politiken som leder fram till att mr Popular inte kan bli vald på lika villkor som Putin (mr popular kan inte bli vald alls om han har ”fel” åsikter och är med i fel parti, vilket medför ett riktat åsiktsförtryck). Politiken som förs av Putin leder onekligen till ett slags ”följa John”. Ryssland är en stat, inte ett förtryckt folk med en korrupt ledare. Jag har sagt det tidigare: Ryssland som stat påminner mer om dagens Iran än det gamla CCCP, för Ryssland är idag ett patriotiskt land där minoriteten förtrycks, fängslas och mördas av både nomenklatura och nationalister bland vanligt folk. Därför gäller det att göra en avvägning i våra offentliga uttalanden som politiker, om du lyssnar Carl Bildt! En avvägning mellan att anklaga Putin för missförhållandena i Ryssland – och att mota ryssland som stat, på porten. Jag tänker då på den planerade militära gasledningen. Man kan utifrån uppgifterna på det ryska valresultatet, enkelt matematiskt avgöra var vi skall placera oss på en glidande skala för att uppnå bästa resultat sett utifrån dessa två motpolernas variabler (attackera Putin alternativt mota Ryssland). Detta till skillnad från att göra ingenting, vilket är Reinfeldts strategi – som är ingen strategi. Att räkna ut var vi skall ligga i utrikespolitiken, är något man hade gjort i ett motsvarande holistiskt empiristiskt (helhetsbildsmässigt och erfarenhetsmässigt) forskningssammanhang. Än så länge har du inte sagt mycket alls, Bildt. Beror det på att du har valt att underordna dig Reinfeldt, kanske för att han var så just att anställa dig, trots alla era motsättningar i det förflutna?
Vi bör inte demonisera Putin, men vi ska säga ifrån när övertramp sker som drabbar oss och minoriteten i Ryssland. För när övertramp sker mot minoriteten i Ryssland och Putin konsoliderar makten, så drabbas vi här i Sverige som en oundviklig följd. Jag talar fortfarande om den militära gasledningen, förstås. Om Putin vore ärligen demokratisk på hemmaplan så skulle vi inte ha problemet med en planerad rysk militär gasledning idag. Övertrampen på hemmaplan och internationellt interagerar!

Väl värt att notera, är att Putin är praktiserande rysk-ortodox kristen, efter att nära nog ha brunnit inne i början på 90-talet. Antagligen ser han sig själv som ansvarig bara inför Duman (möjligtvis), Federation Council of Russia, och inför Gud. (Det sistnämnda kommer han att få betala för när han går hädan, det tror i alla fall jag.)

Roger Klang, Lund 04/11/2007