Sören Krarup, medlem av Dansk Folkeparti, sade följande i en intervju med den danska nyhetsbyrån Ritzau: ”Stora delar av befolkningarna i de sydligaste svenska landskapen skulle bli glada åt att få bli danska medborgare.” Slut citat.
Där slog han huvudet på spiken, och då menar jag inte att skåningar skulle bli glada över att bli danskar, utan att Skåne tillhör de sydligaste Svenska landskapen. Han har helt fel i att vi skåningar vill bli danskar, vi vill bara kopiera deras alkoholpolitik, och för övrigt bli självständiga från både Sverige och Danmark. I alla fall om vi tillhör en liten minoritet Skåningar. De flesta vill att vi ska förbli svenskar. Danskarna brände sina chanser att visa att vi var deras jämlikar när de drog sig ur Skåne för sista gången 1658 och på vägen ut brände upp skåningarnas skörd och gårdar. Jag räknar mig själv som lika mycket skåning som upplänning, då jag kom hit med mina föräldrar och två syskon, från Arboga när jag var fem år gammal. Jag pratar (ofta) bruten skånska, men min lillasyster pratar felfri skånska. Men det spelar ingen roll att vi upplänningar assimileras (fast inte på grund av språket), till skillnad från danskarna som går på tvärs med sydsvenskarna, det som betyder något är att vi inte säljer ut oss till främmande makt. Ingen dansk ska komma och tala om för oss vad vi vill eller inte vill!
M.v.h. till Sören Krarup, Roger Klang, Lund den 25/12/2007
